Väsentlighetsanalys – första steget mot ett strukturerat hållbarhetsarbete
En väsentlighetsanalys är en strukturerad genomgång av vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för ett företag utifrån verksamhet, affärsmodell, bransch och intressenter. Syftet är att skapa fokus – så att hållbarhetsarbetet läggs på rätt områden och blir affärsnära, mätbart och användbart.
När behöver företag göra en väsentlighetsanalys?
En väsentlighetsanalys är särskilt relevant när företag:
- Ska strukturera sitt hållbarhetsarbete från grunden
- Behöver tydliga prioriteringar för mål och åtgärder
- Möter ökade krav från kunder, upphandlingar eller leverantörskedjor
- Ska rapportera enligt VSME eller andra förenklade ramverk
- Vill skapa ett trovärdigt underlag för hållbarhetskommunikation
För många små och medelstora företag är detta det första steget för att skapa struktur och rätt prioriteringar i hållbarhetsarbetet.
Vad ingår i en enkel väsentlighetsanalys?
En enkel väsentlighetsanalys bygger vanligtvis på:
- Identifiering av relevanta hållbarhetsområden (miljö, socialt ansvar, styrning)
- Bedömning av affärsrelevans och intressentkrav
- Prioritering av de mest väsentliga frågorna
- Dokumentation som kan användas i strategi, mål och rapportering
Resultatet blir en tydlig överblick över vad företaget bör fokusera på – och varför.
För vilka företag räcker en enkel väsentlighetsanalys?
En enkel väsentlighetsanalys passar särskilt bra för:
- Små och medelstora företag
- Företag som inte omfattas av CSRD
- Underleverantörer till större bolag
- Företag som rapporterar enligt VSME
- Organisationer som vill arbeta strukturerat utan onödig komplexitet
Skillnaden mellan väsentlighetsanalys och dubbel väsentlighetsanalys
- Väsentlighetsanalys: Fokus på relevans, prioritering och affärsnytta
- Dubbel väsentlighetsanalys: Lagkrav enligt CSRD – inkluderar både påverkan och finansiell risk/möjlighet enligt ESRS
